Norra delarna av Uppsala förblev länge ren landsbygd. Järnvägen mot Sala 1870 delade området norr om Luthagen. Vid denna tid uppfördes två tegelbruk öster om Fyrisån. Stadens expansion norrut vid Luthagsområdet; Eriksdal och Stabbylund påbörjades i början av 1900-talet.

Ny infrastruktur och nya arbetsplatser

Spårvägen som invigdes 1906, med slutstation på Dalgatan, samt tillkomsten av två större arbetsplatser; St Eriks nya tegelbruk vid Tiundagatan och Uppsala kappfabrik på Dalgatan, hade betydelse för utvecklingen av bostadsområden i denna del av staden. En annan viktig förändring var utbyggnaden av järnvägen mot Enköping och Norra stationen, som färdigställdes 1912. En elstation ansluten till Älvkarleby kraftverk uppfördes i Husbyborg 1915 i samband med landets elektrifiering och högspänningsledningar drogs över Fyrisån och genom Librobäcksområdet. Uppförandet av Folkskoleseminariet på området för kyrkans tegelbruk mellan järnvägen och Fyrisån kom att innebära en stor förändring av området. Bland annat ledde det till att den första vägförbindelsen över Fyrisån norr om staden, Fyrisvallsbron, kom till 1914 och blev en viktig förbindelse mellan Svartbäcken och Luthagen. I Svartbäcken norr om Fyrisvallsbron anlades 1925 ett nytt kallbadhus vid Fyrisåns strand. Utvecklingen inom stadens nordvästra delar var relativt blygsam under 1930-talet. Svartbäcken byggdes ut kraftigt under 1940-talet och en stor förändring skedde även i Luthagens södra och västra delar.

Industriområdet utvecklas och trafikstrukturen förändras

Behovet av ett nytt industriområde med bl a tillgång till järnvägsspår kom i slutet av 1940-talet och Librobäck började planläggas för detta ändamål. Ett nytt gatunät inom Librobäck samt stickspåret från norra station grundlades i denna plan från 1949. Industriområdet sträckte sig norrut längs Börjevägen och dess omfattning överensstämmer i princip med dagens industriområde. Nu tillkom även gröna områden längs Fyrisåns västra sida och mark avsattes för koloniområdena vid Tunaberg och Fyrisvallen. De första industrierna etablerades under 1940-1950-talet (bl a KH Björngård bilfirma, Gottfrid Lindgrens byggnadsfirma, Järlåsa Brädgård) men en större utveckling inom Librobäck dröjde till 1960-talet. S:t Eriks betongvarufabrik avvecklade tegelbruket på Tiundagatan och flyttade sin verksamhet till Librobäck under 1960-talet. Företaget var det första som etablerade sig i den norra delen av Librobäck och anslöts också med stickspår till norra stationen. Områdets expansion norr om betongfabriken skedde först under 1980- och 1990-talet. Idag finns efterfrågan på industritomter inom Librobäck och planändringar har nyligen skett inom industriområdet för att tillgodose marknadens förändrade behov. I slutet av 1960-talet byggdes den sedan länge planerade Fyrisvallsgatan som idag tillsammans med Börjegatan är en huvudgata i området. Andra större trafikförändringar i området var den första etappen av Bärbyleden (Flogsta – Librobäck) som byggdes under 1970-talet och att järnvägen till Enköping lades ner.

Omvandling till kontor och bostäder

Industriområdet söder om Librobäcken har successivt omvandlats till modern storskalig kontorsbebyggelse och produktionslokaler för mjuka industrier. Denna utveckling startade under 1980-talet och representeras bl a av kontorsbyggnaden ”Skeppet” från 1985 i kvarteret Hallstavik vid Fyrisvallsgatan-Vallongatan. Q-Meds (numera Galderma) etablering i området 1997 och vidare expansion i kvarteret Penningby vid Fyrisvallsgatan- Seminariegatan har ytterligare förstärkt denna inriktning för området. Nästa årsring för Librobäcksområdet är omvandling av industrikvarter till bostadsmiljöer. Bostadsbebyggelse inleddes inom Librobäck redan 1993 då kv Klockarängen byggdes på tidigare parkmark längs Fyrisvallsgatan. Under 2005 pågår uppförande av bostäder inom kvarteren Klockaren och Banvakten. Nya detaljplaner har upprättats för bostäder inom kv Herräng och Fyrisvallen längs Fyrisåns västra strand.

Förändrade förutsättningar – nya strukturer

Andra etappen av Bärbyleden; Librobäck–Svartbäcksgatan genomfördes 1994 och innebar att Librobäck fick ett mer centralt läge i trafiksystemet med kopplingen mellan E4 och väg 55. Läget i den nya trafikstrukturen har gjort Librobäck allt mer attraktivt för handelsetableringar. Bärbyleden ger också förutsättningar för Luthagen att växa utan att överbelasta Luthagsesplanaden som bär en stor andel av trafiken i centrala stadens trafiksystem. I ett framtida spåbundet kollektivtrafiknät med pendeltåg på Dalabanan/ny järnväg till Enköping är Librobäck en strategisk punkt för ett hållplatsläge i stadens norra delar med många bostäder och arbetsplatser. Uppsalas tillväxt och utveckling har inneburit att Librobäck, som tidigare ansetts ligga utanför staden, har hamnat i fokus.

För närvarande (2015) byggs det för fullt i närområdet. Planering finns för upp till 10 000 bostäder det närmaste decenniet inklusive ny skola.

Börjetull – från industriområde till stadsdel med bostäder

Området Börjetull i de södra delarna av Librobäck är under omvandling från industriområde till blandad stadsdel med bostäder. En viktig kvalitet för de boende i stadsdelen är kontakten med Fyrisån och Librobäcken.

En grupp fastighetsägare inom Börjetull har inkommit till kommunen med förfrågan om planläggning för att pröva omvandling till bostadskvarter inom området. Förslaget innehåller över 130 000 kvadratmeter bruttoarea. Plan- och byggnadsnämnden har 2012 uppdragit till stadsbyggnadsförvaltningen att genomföra en planläggning av området med inriktning mot blandad stadsmiljö. Inom området ska det också finnas mark för allmän park och skola/förskola.
Läs mer i planbesked för Librobäck 7:1 m fl, beslut i PBN 2012-09-20

Företaget Q-Med (a Galderma division) är verksamma i området sedan tidigare och har lokaler för produktion, laboratorium, lager och kontor. De önskar nu utveckla sin verksamhet och skapa ett stort sammanhängande område som kan användas för att bygga cirka 8 000 kvadratmeter lokaler.
Läs mer i planbesked för Librobäck 13:1 m fl, beslut i PBN 2014-05-05

För att tillmötesgå och förena de olika intressena i området är det lämpligt med ett gemensamt planarbete och plan- och byggnadsnämnden har därför beslutat att detaljplanen för Börjetull utvidgas till att omfatta även Q-meds fastigheter.

En ny planbeskrivning för ovanstående område har antagits av PBN under våren 2017. För närvarande är planen ute på samråd (Q3 2017) och byggperioden är för närvarande planerad inom perioden 2018-2025 omfattande 1550 lägenheter samt 4 förskolor och ett vårdboende inom området Fyrisvallsgatan-Börjegatan-Librobäcken-Seminariegatan.

Läs planbeskrivningen och andra relaterade dokument på bygg.uppsala.se

Läs mer om Librobäcks verksamhetsområde

Mer information:

Brita Christiansen, planarkitekt

Stadsbyggnadsförvaltningen
E-post: Brita Christiansen
Telefon: 018-727 46 08

Uppdaterad: Augusti 2017